A Community Service Annoucement

Igår var jag med LenaFena i storstaden.

Mitt upp i vimmret sprang vi rakt i famnen på valarbetare.. heter det så? Ja alltså, inga valarbetare som jagar val utan andra byten nämligen människor, eller män i skor. Hur som, jag har velat fylla på axelremmen till väskan med olika pins och äntligen fick jag tag på di blåes och efter förättat tarv skulle jag gå tillbaka till fenan. Då var hon borta! Sådär totalt spårlöst borta, jag tittade, tittade lite till men inga spår. Lyfte mobilen och ringde men inget svar. Totalt uppgiven med tankar som; Har hon blivit kidnappad, svimmat och ramlat ner i en gatubrunn osv. Då dyker hon upp, hon hade helt sonika besökt en annan, icke nämnd, valstuga 3 (tre) meter från min position. Kände man sig dum eller bara dum? Men min pin fick jag även om det inte var den jag ville ha.

En annan kulig incident hände på tunnelbanan vid oldtown, en man kom fram och frågade om vi ville köpa Situation Stockholm, eftersom jag sällan har pengar på mig ville jag visa att jag stödjer, må vara, Röda Korset för de hemlösa. Bha sa han, dom där är inge bra och gav en helt utläggning om hur det är men påpekade att Situation S.... börjar spåra ur. Där hade vi en kille som var en retoriker av rang! Rolig var han tillika och log sådär gullepluttigt med hela ansiktet och jag skämdes att jag inte kunde bistå honom. Någon minut senare sa jag till fenan att jag sällan har pengar på mig men i samma ögonblick slog det mig att jag faktiskt har en selma i plåtfodralet för kontokort. Dubbel skam tillika.

Jag tänkte lite på det när jag satt på bussen hem. Där var jag den lycklige som bokat en resa till på Onsdag medans han försökte sälja tidningar för sin överlevnad. Blä. Men det är bra att få sig en påminelse över hur jävla bra man har det egentligen.

Annars tycker jag ni ska klicka på länken och lyssna på en riktigt bra låt.

http://hypem.com/track/820784/Jonathan+Boulet+-+A+Community+Service+Annoucement