I förskott fick jag precis erfara.
Där jag bor är det tämligen lyhört och en av grannarna har barn som för ett jävla liv konstant, nästan så jag trodde föräldrarna är döva men så icke. Precis nyligen hörde jag via fönstret hur kvinnan i paret pratade med en annan granne att dom ska flytta - HURRA jublade jag tyst för mig själv.
Tre minuter senare säger hon att det var en kvinna med småbarn som vart och tittat på lägenheten.
Surt sa Bill...
onsdag 1 juli 2009
tisdag 30 juni 2009
Back on track
Idag var jag med Dr Pork hela dagen på hudmottagning för att auskultera.
Åhh suck..
Fan..
Man vet inte hur bra man hade det innan man lämnade skutan kan man väl säga..
Så.. give me moore blood, naevi, needles and pins!!
Åhh suck..
Fan..
Man vet inte hur bra man hade det innan man lämnade skutan kan man väl säga..
Så.. give me moore blood, naevi, needles and pins!!
söndag 28 juni 2009
Ledig, ledig, ledig!
Gick upp som vanligt kl 06 för att hasa mig till jobbet, han precis dricka en kopp kaffe innan vårt SB frågade vad jag gör här.. Alltså blev jag ledig men fick tre timmar för visad god vilja haha.
Och är ledig, för första gången på hur länge minns jag inte ens. Alltså hamnade jag i tvättstugan och ska sköta om hemmet som, tyvärr, blivit försummat då varken tid eller ork funnits. Måste köpa en ny dammsugare, den jag hade försvann och när jag tog reserven visade det sig att ngn jävla... hade använt den att suga blästersand eller dylikt vilket innebar att Allt for ut med raketfart via utblåset. Suck eller vaddå?
Och värmen består, såå härligt, nästan att man vill utbrista i ett glatt Kuken!
Nu ska jag till tvättstugan.
Mors!
Och är ledig, för första gången på hur länge minns jag inte ens. Alltså hamnade jag i tvättstugan och ska sköta om hemmet som, tyvärr, blivit försummat då varken tid eller ork funnits. Måste köpa en ny dammsugare, den jag hade försvann och när jag tog reserven visade det sig att ngn jävla... hade använt den att suga blästersand eller dylikt vilket innebar att Allt for ut med raketfart via utblåset. Suck eller vaddå?
Och värmen består, såå härligt, nästan att man vill utbrista i ett glatt Kuken!
Nu ska jag till tvättstugan.
Mors!
fredag 26 juni 2009
Volvo Ocean Race Stockholm Stopover 2009
Fredag, klockan är 13,55 och jag är så seg i kroppen, hjärnan känns som den är inlindad i bomull (vilket kanske kan förklaras med att det var avslutningsfest igår).
Jag ska börja med beröm, i massor och det riktas till ALL personal som på ett helt underbart sätt tog hand om oss frivilliga. Trots att de flesta jobbat 24/7 i veckor fanns det Aldrig någonting negativt som kom över deras läppar. All cred you girls and guys!
Nästa beröm går till de frivilliga. Trots en stekande sol som hammrade envist över våra kroppar, fick många att se ut som nykokta kräfor var det idel leenden.
Jag ska villigt erkänna att alla ni gjorde denna tillställning under de åtta dagar jag jobbade till ett Stort minne för livet och jag är hedrar att vart en i gänget.
Min tystnadsplikt gör att jag inte få avslöja saker kring de patienter jag var i kontakt med men trots en miljon besökare, drygt 300 volontärer och räkna in alla som har hand om båtarna, bemannar de olika tält etc hamnar vi på säkerligen 700 utöver volontärerna.
En del fall var akuta vilket medförde ambulanstransport men annars handlade det mest om småskavanker men fa förebyggande sjukvård, dvs uppmana folk att dricka, dricka och dricka samt smörja in sig med solcreme.
En sak jag la märke till var att Trots att seglarna är världstjärnor var det aldrig någon som var otrevlig utan tvärtom, otroligt tillmötesgående vilket även gäller hela deras crew.
En sak till som absolut förtjänar beröm är det innebandylag som var "anställda" av sita för att sköta renhållningen på området. Deras jobb var suveränt, Stockholm lever upp till sitt rykte som Världens renaste huvudstad!
Säkert har jag missat massor av saker men nu får bilderna "tala" sitt eget språk.
Enjoy!
Il Mostro, dvs Puma på väg till starten inför St Petersburg.
Torben Grael, skipper på Ericsson 4, vinnare av VOC 2008-2009
Interiör i Il Mostro´s systerbåt. Notera "sängarna" på V sida och att allt är totalt svart invändingt då kolfibret är svart och färg väger för mkt. Komfort, Vad är det?
Telefonica Blue fortsätter reparationen av sin köl som skadades i marstrand när dom seglade på grund.
Green Dragon
Malin från Östersund, åkte enkom ner för VOC samt han jag glömt namnet på från Göteborg som åkte upp direkt efter att jobbat på Volvo Ocean Race Marstrand Stopover.
Strongt!
Victor The Seagull, VOC´s maskot. Den har burits i alla hamnar som besökts och skaran som är invändigt är unik, på Facebook finns alla som gjort det och bara dom vilket innebär ca 20 pers.
Morgonsamling.
Jag ska börja med beröm, i massor och det riktas till ALL personal som på ett helt underbart sätt tog hand om oss frivilliga. Trots att de flesta jobbat 24/7 i veckor fanns det Aldrig någonting negativt som kom över deras läppar. All cred you girls and guys!
Nästa beröm går till de frivilliga. Trots en stekande sol som hammrade envist över våra kroppar, fick många att se ut som nykokta kräfor var det idel leenden.
Jag ska villigt erkänna att alla ni gjorde denna tillställning under de åtta dagar jag jobbade till ett Stort minne för livet och jag är hedrar att vart en i gänget.
Min tystnadsplikt gör att jag inte få avslöja saker kring de patienter jag var i kontakt med men trots en miljon besökare, drygt 300 volontärer och räkna in alla som har hand om båtarna, bemannar de olika tält etc hamnar vi på säkerligen 700 utöver volontärerna.
En del fall var akuta vilket medförde ambulanstransport men annars handlade det mest om småskavanker men fa förebyggande sjukvård, dvs uppmana folk att dricka, dricka och dricka samt smörja in sig med solcreme.
En sak jag la märke till var att Trots att seglarna är världstjärnor var det aldrig någon som var otrevlig utan tvärtom, otroligt tillmötesgående vilket även gäller hela deras crew.
En sak till som absolut förtjänar beröm är det innebandylag som var "anställda" av sita för att sköta renhållningen på området. Deras jobb var suveränt, Stockholm lever upp till sitt rykte som Världens renaste huvudstad!
Säkert har jag missat massor av saker men nu får bilderna "tala" sitt eget språk.
Enjoy!
Il Mostro, dvs Puma på väg till starten inför St Petersburg.
Torben Grael, skipper på Ericsson 4, vinnare av VOC 2008-2009
Interiör i Il Mostro´s systerbåt. Notera "sängarna" på V sida och att allt är totalt svart invändingt då kolfibret är svart och färg väger för mkt. Komfort, Vad är det?
Telefonica Blue fortsätter reparationen av sin köl som skadades i marstrand när dom seglade på grund.
Green Dragon
Malin från Östersund, åkte enkom ner för VOC samt han jag glömt namnet på från Göteborg som åkte upp direkt efter att jobbat på Volvo Ocean Race Marstrand Stopover.
Strongt!
Victor The Seagull, VOC´s maskot. Den har burits i alla hamnar som besökts och skaran som är invändigt är unik, på Facebook finns alla som gjort det och bara dom vilket innebär ca 20 pers.
Morgonsamling.
lördag 20 juni 2009
Sorry, sorry, sorry
Lovade lite läsning men sorry, dagarna är långa med massor av sol, människor och båtar vilket gör en lite trötter. Ett reportage med text och bilder får komma efter VOC är avslutat på torsdag.
torsdag 18 juni 2009
Volvo Ocean Race Stockholm stopover
Och så var det dags för ännu ett volontörskap.. heter det så?
Hur som; de flesta av er har väl knappast missat att the Big Race är i stan och med båtarna på två spottloskors avstånd befann jag mig, eller snarare har mitt lilla "krypin" som jag utgår från på mina rundor i området.
I sanningens namn ska jag erkänna att jag inte är ensam. Jag kamperar med två andra varav en till är volontär och den andre från ett företag som sysslar med företagssjukvård.
Idag handlade det mest om att bekanta sig med området men arbete fanns, mestadels i form av smärre blessyrer som skavsår, skärsår, huvudvärk och en ond fot men vi fick ett larm om en person som ramlat och slagit i skallen. På med radion och skubba vidare, väl framme visade det sig att vederbörande inte skadat sig inom området och samtidigt kom ambulansen så det var bara att dra av sig handskarna och vända tillbaka och skriva rapport.
Återstår 7 dagar så en del lär säkerligen behöva göras. Nu ska jag försöka dansa ngn form av soldans så resterande delen går i solens tecken.
Återkommer med bilder i morgon samt en utförligare rapport om livet kring VOC70-båtar, vackra damer och annat knytt.
Hur som; de flesta av er har väl knappast missat att the Big Race är i stan och med båtarna på två spottloskors avstånd befann jag mig, eller snarare har mitt lilla "krypin" som jag utgår från på mina rundor i området.
I sanningens namn ska jag erkänna att jag inte är ensam. Jag kamperar med två andra varav en till är volontär och den andre från ett företag som sysslar med företagssjukvård.
Idag handlade det mest om att bekanta sig med området men arbete fanns, mestadels i form av smärre blessyrer som skavsår, skärsår, huvudvärk och en ond fot men vi fick ett larm om en person som ramlat och slagit i skallen. På med radion och skubba vidare, väl framme visade det sig att vederbörande inte skadat sig inom området och samtidigt kom ambulansen så det var bara att dra av sig handskarna och vända tillbaka och skriva rapport.
Återstår 7 dagar så en del lär säkerligen behöva göras. Nu ska jag försöka dansa ngn form av soldans så resterande delen går i solens tecken.
Återkommer med bilder i morgon samt en utförligare rapport om livet kring VOC70-båtar, vackra damer och annat knytt.
lördag 13 juni 2009
Festivaldags
Igår/inatt var jag på Where the action is men som volontär. Lite trist då jag egentligen velat ha passet som är idag (13/6) med band som är i min smak men visst, man ska inte klaga. Dock var det inte för att gratislyssna på musik jag anmälde mig.
Kom dit vid 11 snåret och checkade in och med ett stycke t-shirt, armband och matbiljetter satte jag mig i den alltmer växande klungan av människor i åldern 18-25. Men grattis tänkte jag, här sitter farfar haha. Men så blev det inte, vareftersom trippade en och annan senior in och fogade sig till den sällsamma skaran av volontärer.
Jag skulle alltså jobba med säkerhet, inga problem tänkte jag men var glad att slippa vara rodie vid scenen. Har trots allt tinitus och när jag såg vilka som skulle jobba där blev jag dessto gladare, en massa kids som garanterat skulle skippa människorna och bara glo på artisterna (och senare fick jag rätt i mina gissningar).
Jag hamnade vid en av två plaster för inpassering av bilar en bit bort men ändå tillräckligt nära för att höra all musik. Jag och en tjej hade tur skulle det visa sig, vi hade en liten "kur" vi kunde ställa oss i emellanåt.
Och regnet kom, precis som MSN-väder förutspått. Mitt gamla Helly-Hansen regnställ höll tätt i ganska precis 1,23 H, sen började det krypa in i alla skarvar men det gjorde inget, hade gott om extrakläder med samt skor.
Folket kom och en stor del av tiden gick åt att prata och skoja med alla samt lotsa artister till rätt ställe. Pratade lite med en artist som är Thåströms kvinnliga motsvarighet, som dock ej spelade, och blev förvånad över att hon är så kort, vinkade tjena till "Packet", helloade med Joshua Radin och blev lite irriterad att en svensk artist kommer när det är typ 10 min kvar till spelningen. Vaddå divalater?
Morsade liksom sådär Men tjeena!! på, vad som visade sig vara en en av dom som brukar sitta i Tv-4:as morgonnyheter med Steffo, vad jag trodde var en gammal klasskompis var lite kul, hon morsade lika glatt tillbaka och när jag sa att jag trodde hon var en fd klasskompis garvade hon bara. Sånt gillas! Att lugna oroliga mammor som släppte av tonårsdöttrar eller kom med torra ombyten under senare delen av kvällen med att det Inte är ngn fara, det är gott om ordningspersonal och poliser värmer.
Kom hem vid 03,30, vaknade 07,15 och kan inte påstå att jag är direkt pigg men en erfarenhet rikare och säger jatack till det igen - absolut! Att träffa folk som kom och gick leende ner efter dom lämnat oss trots ihållande regn slår allt. Inga sura miner någonstans av alla som passerade in och ut och jag vill gärna tro att min, och min kollegas, påverkan hade en viss betydelse.
Att få folk att le trots uppmaningen att lämna paraplyet i bilen trots regnet (ej tillåtet), be dom köra runt och söka ny parkering för att slippa en p-bot vilket tar 40 min extra, be taxibilar vända då det var fullt på den privata parkering.
Att stå genomblöt i 5 timmar står man ut med, hur lätt som helst bara för ett endaste leende.
Och med minnet av Neil Young´s "keep on rocking in the free world" som ekade över nejderna en småkylig sommarnatt ano 2009 somnade jag...
Kom dit vid 11 snåret och checkade in och med ett stycke t-shirt, armband och matbiljetter satte jag mig i den alltmer växande klungan av människor i åldern 18-25. Men grattis tänkte jag, här sitter farfar haha. Men så blev det inte, vareftersom trippade en och annan senior in och fogade sig till den sällsamma skaran av volontärer.
Jag skulle alltså jobba med säkerhet, inga problem tänkte jag men var glad att slippa vara rodie vid scenen. Har trots allt tinitus och när jag såg vilka som skulle jobba där blev jag dessto gladare, en massa kids som garanterat skulle skippa människorna och bara glo på artisterna (och senare fick jag rätt i mina gissningar).
Jag hamnade vid en av två plaster för inpassering av bilar en bit bort men ändå tillräckligt nära för att höra all musik. Jag och en tjej hade tur skulle det visa sig, vi hade en liten "kur" vi kunde ställa oss i emellanåt.
Och regnet kom, precis som MSN-väder förutspått. Mitt gamla Helly-Hansen regnställ höll tätt i ganska precis 1,23 H, sen började det krypa in i alla skarvar men det gjorde inget, hade gott om extrakläder med samt skor.
Folket kom och en stor del av tiden gick åt att prata och skoja med alla samt lotsa artister till rätt ställe. Pratade lite med en artist som är Thåströms kvinnliga motsvarighet, som dock ej spelade, och blev förvånad över att hon är så kort, vinkade tjena till "Packet", helloade med Joshua Radin och blev lite irriterad att en svensk artist kommer när det är typ 10 min kvar till spelningen. Vaddå divalater?
Morsade liksom sådär Men tjeena!! på, vad som visade sig vara en en av dom som brukar sitta i Tv-4:as morgonnyheter med Steffo, vad jag trodde var en gammal klasskompis var lite kul, hon morsade lika glatt tillbaka och när jag sa att jag trodde hon var en fd klasskompis garvade hon bara. Sånt gillas! Att lugna oroliga mammor som släppte av tonårsdöttrar eller kom med torra ombyten under senare delen av kvällen med att det Inte är ngn fara, det är gott om ordningspersonal och poliser värmer.
Kom hem vid 03,30, vaknade 07,15 och kan inte påstå att jag är direkt pigg men en erfarenhet rikare och säger jatack till det igen - absolut! Att träffa folk som kom och gick leende ner efter dom lämnat oss trots ihållande regn slår allt. Inga sura miner någonstans av alla som passerade in och ut och jag vill gärna tro att min, och min kollegas, påverkan hade en viss betydelse.
Att få folk att le trots uppmaningen att lämna paraplyet i bilen trots regnet (ej tillåtet), be dom köra runt och söka ny parkering för att slippa en p-bot vilket tar 40 min extra, be taxibilar vända då det var fullt på den privata parkering.
Att stå genomblöt i 5 timmar står man ut med, hur lätt som helst bara för ett endaste leende.
Och med minnet av Neil Young´s "keep on rocking in the free world" som ekade över nejderna en småkylig sommarnatt ano 2009 somnade jag...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
