Festivaldags

Igår/inatt var jag på Where the action is men som volontär. Lite trist då jag egentligen velat ha passet som är idag (13/6) med band som är i min smak men visst, man ska inte klaga. Dock var det inte för att gratislyssna på musik jag anmälde mig.
Kom dit vid 11 snåret och checkade in och med ett stycke t-shirt, armband och matbiljetter satte jag mig i den alltmer växande klungan av människor i åldern 18-25. Men grattis tänkte jag, här sitter farfar haha. Men så blev det inte, vareftersom trippade en och annan senior in och fogade sig till den sällsamma skaran av volontärer.
Jag skulle alltså jobba med säkerhet, inga problem tänkte jag men var glad att slippa vara rodie vid scenen. Har trots allt tinitus och när jag såg vilka som skulle jobba där blev jag dessto gladare, en massa kids som garanterat skulle skippa människorna och bara glo på artisterna (och senare fick jag rätt i mina gissningar).
Jag hamnade vid en av två plaster för inpassering av bilar en bit bort men ändå tillräckligt nära för att höra all musik. Jag och en tjej hade tur skulle det visa sig, vi hade en liten "kur" vi kunde ställa oss i emellanåt.
Och regnet kom, precis som MSN-väder förutspått. Mitt gamla Helly-Hansen regnställ höll tätt i ganska precis 1,23 H, sen började det krypa in i alla skarvar men det gjorde inget, hade gott om extrakläder med samt skor.

Folket kom och en stor del av tiden gick åt att prata och skoja med alla samt lotsa artister till rätt ställe. Pratade lite med en artist som är Thåströms kvinnliga motsvarighet, som dock ej spelade, och blev förvånad över att hon är så kort, vinkade tjena till "Packet", helloade med Joshua Radin och blev lite irriterad att en svensk artist kommer när det är typ 10 min kvar till spelningen. Vaddå divalater?
Morsade liksom sådär Men tjeena!! på, vad som visade sig vara en en av dom som brukar sitta i Tv-4:as morgonnyheter med Steffo, vad jag trodde var en gammal klasskompis var lite kul, hon morsade lika glatt tillbaka och när jag sa att jag trodde hon var en fd klasskompis garvade hon bara. Sånt gillas! Att lugna oroliga mammor som släppte av tonårsdöttrar eller kom med torra ombyten under senare delen av kvällen med att det Inte är ngn fara, det är gott om ordningspersonal och poliser värmer.

Kom hem vid 03,30, vaknade 07,15 och kan inte påstå att jag är direkt pigg men en erfarenhet rikare och säger jatack till det igen - absolut! Att träffa folk som kom och gick leende ner efter dom lämnat oss trots ihållande regn slår allt. Inga sura miner någonstans av alla som passerade in och ut och jag vill gärna tro att min, och min kollegas, påverkan hade en viss betydelse.
Att få folk att le trots uppmaningen att lämna paraplyet i bilen trots regnet (ej tillåtet), be dom köra runt och söka ny parkering för att slippa en p-bot vilket tar 40 min extra, be taxibilar vända då det var fullt på den privata parkering.
Att stå genomblöt i 5 timmar står man ut med, hur lätt som helst bara för ett endaste leende.

Och med minnet av Neil Young´s "keep on rocking in the free world" som ekade över nejderna en småkylig sommarnatt ano 2009 somnade jag...